Utställningsträning med Gurkan

Finaste Gurkan. Han har så snygga linjer, ett ben i varje hörn och med god resning. Söndag kväll, då var denna dag ett minne blott. Måndag imorgon o jag ska gå på o göra tre nätter. Får se om jag tar med mig Fiffi imorgon natt eller om jag läser ikapp första natten o tar med henne de resterande två. Det kan faktiskt räcka också för henne, det är ju långa pass, 10 timmar.

Allergi Hund o Människa

Pälsallergi är bara nys
Skriven av Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi vid ­Göteborgs universitet.

Här är ett klipp ifrån ett program med Skavlan där Agnes Wold är med i
Agnes Wold pratar klarspråk i Skavlan 

Hemlagad hundmat minskar risken för allergi 

Ögonspegling

Jag var på Kungskliniken (nyöppnad för något år sedan) i Kungsbacka igår med Ally o Nickie. De ögonspeglades och båda två var utan anmärkning.

De ska löpa nu när som helst och båda två ska paras.

Här blir Fiffi (C.I.B. SE UCH, NO UCH, DK UCH Dreamwishes Fiffi) friserad så hon kan sköta sina plikter som vårdhund.

I höstas började jag dansa linedance :) Jättekul och bra mycket svårare än jag trodde. Det är så mycket steg som man ska komma ihåg. Vi har lärt oss en ny dans varje tillfälle. Fungerar hyfsat om jag har möjlighet att gå varje torsdag men det har jag inte o då blir jag helt förvirrad... mer än vanligt alltså ;) Jag hoppas på att det fortsätter till hösten för jag inbillar mig att jag kommer att bli bättre. Det är himla kul :) Jag dansar på WestlineLine Fashions i Skene. Stort Tack till dansläraren Jeanette som stått ut med mig i två terminer! 

Något som jag har tagit upp i mitt liv igen är ridningen. Började rida som 9-åring och i många, MÅÅÅÅÅNGA år var hästar allt i mitt liv, verkligen ALLT. I höstas när jag börjat på linedance så kom jag på att jag ville rida western så jag kontaktade ett ställe här i marks kommun: De hade nedlagt för vintern. Då kontaktade jag Marks Ridskola o började rida på lektion i början av januari. Jag är väldigt ringrostig. Efter de första lektionerna kunde jag inte gå på flera dagar. Det är så underligt för det som har varit nedskuffad o förträngt har bara vällt upp. Jag sålde min sista häst när jag fick Stella o nu rider jag igen och vill rida mer o mer o mer :) Så himla kul!

I fredags tog jag årets ridborgarmärke på min lektion. Jag kommer ihåg när ridborgarmärket kom. Jag kommer inte ihåg vilket år det var men förmodligen tidigt -80 tal. Jag tog i allafall ridborgarmärket då i några år, synd att jag inte sparat dem :)

Stort Tack till Västra Djursjukhuset!!

Idag fick jag hämta hem Anita igen, tack o lov. Allt hade gått bra. Nu är det bara att hoppas på att det inte tillstöter något o att såret läker fint. Anita är pigg o lite orolig. Undrar hur de mår när de förlorat alla valpar. Tror ju inte att de sörjer men de måste tycka att något är som det inte ska. Nu har Anita inte haft valpar förut, tror det är värre när tikar förlorar sina valpar när de haft valpar förut. Nåja det är som det är. Jag undrade en hel del o fråga men veterinären tyckte inte att jag skulle spekulera i ev orsak utan vänta på resultatet vad obduktionen visar. Det är klart jag grunnar o går igenom de här sista dagarna i huvudet. Gav dem en blomma o lite choklad, de är värda så mycket mer! Känner en enorm uppskattning att det finns djursjukhus just i sådana här fall! Vad gjorde jag annars? Tack till all personal på västra djursjukhuset som räddade min tik.

Nu har Anita lagt sig, hon är nog bra trött. Jag ska åka till apoteket o hämta mediciner som hon ska ha. De satte in antibiotika, tack o lov.

Det har inte gått bra för Anitas valpar

Varför? Varför? Varför? Varför??????

Anitas valpar är döda, Anita själv är inlagd på västra djursjukhuset för kejsarsnitt.... Mig veterligen har jag Aldrig haft någon tik som valpat senare än dygn 63 men jag vet andra som haft det o enligt böckerna är det inte konstigare att de valpar någon dag senare som att de valpar någon dag tidigare. Jag har haft semester sen i tisdags. Jag har tillbringat min tid med Anita dygnet runt sen i tisdags. Hon har småbäddat lite, ätit något sämre men inte sämre än tikar gör sista veckan, hon har varit pigg o glad senast imorse jaga hon katterna lite grann för det är ju så kuuuul. Hon har inte kommit in i själva valpningen. Ringde o pratade med veterinären igår o vi bestämde oss för att avakta, eller som han sa än så länge är allt normalt. Vi kan inget göra mer än att vänta. Inatt fick jag världens ångest o kunde inte känna några rörelser på valparna o tänkte de är döda! Ringde veterinären imorse o fick komma o göra ett ultraljud o visst var det så. Han hade ingen möjlighet att snitta henne. Han sa att bäst är det om hon föder fram dem så slipper du ärrbildningar o sånt. Men vidare sa han: ja hon är väldigt pigg o visar inga tecken på att må dåligt men när de väl visar tecken på att må dåligt är levern utslagen till 80% o då är det inte säkert att de klarar sig. På västra djursjukhuset konstaterade de att alla valparna var döda o de tyckte hon skulle snittas. De tyckte hon ska stanna kvar för blödningsrisken samt att de kan ge mer smärtstillande där än jag kan göra hemma. Hade hon haft levande valpar åker man hem men nu tycker de att hon ska behandlas som en livmoderinflammation o stanna kvar. Vem är jag att tycka något annat? Jag måste väll lita på veterinären? Lita på den som vet bättre än mig. Jag sa att jag gärna ville ha hem henne idag men om hon tycker att det är bäst för Anita att stanna kvar så får det bli så. Nu är alltså Anita där för operation... jag har tjutit hela vägen hem ca 8 mil o för första gången har jag sagt till mig själv: jag vill Inte vara uppfödare. Jag är så rädd!! Rädd för att hon ska dö!! Vilket hon inte bör göra, det går säkert bra men jag är rädd ändå! De gamla rävarna på blå stjärnan gick ihop o öppnade västra. Då kändes det tryggt med västra när det var erfaren äldre personal som jag kände igen. Sen blev västra uppköpt av Anicura o det har börjat en massa ny personal. Veterinären som ska snitta Anita har jobbat där ett år o såg ung ut... Men herregud hon är Veterinär= lång utbildning. Hon är säkert jätteduktig! Det är min rädsla som tänker något annat. Men varför i hela världen är valparna döda?? Borde inte vara bakterier för då skulle de ha dött tidigare? Virus? Herpes? Hade det varit brucella så hade de nog dött tidigare o varför skulle det vara mardrömmen Brucella? Men herpes? På 90-talet hade jag några kullar som föddes normalviktiga, pigga fina valpar o sen smack 3 dagar senare så var de borta. Han inte fatta vad som hände förren de var borta. Det var några colliekullar o nån enstaka sheltie kull. Kommer speciellt ihåg min sheltiekull på F. Det var 6 valpar, 4 var döda inom tre dygn. Första dygnet tappade de vikt, lite mer vikt för att vara normalt men det kunde  ändå vara ok. Andra dygnet låg de på sidan o sprang iluften o pep som fågelungar o tredje dygnet var de döda. Kontaktade Veterinär. Fick hem en dropp påse o vätskade upp Frida som var kvar flera gånger per dygn. Stack in en spruta i nacken o sprutade in droppvätska till en liten rund boll. Till saken, hon överlevde inte men en hane, han blev aldrig sjuk o överlevde. Jag döpte honom till Dreamwishes Frankie the Fighter. På den tiden pratades det inget om herpes men nu i efterhand så är jag säker på att det var det jag hade i kenneln. Herpes. Har jag fått det nu? Idag är det ingen livskatastrof, det går att vaccinera emot det. Men om det inte skulle bero på virus, vad är det då? Om det skulle bero på att hon var värksvag o hade kalkbrist skulle jag väll ha sett att hon visade tecken på att vilja valpa? Ska inte dra ett till minne, när jag förlorade min första kromfohrländer tik i samband med värksvaghet o snitt... Man undrar ju VARFÖR? Jag är den som inte tror på att saker bara händer. Tror o vill tro att allt har ett syfte. Vad har då detta för syfte? Tycker ofta att det är så, det måste smälla till ibland o hända hemskheter. Det får inte vara bra allt för länge för då ska man knäppas på näsan för att veta sin plats. Jag tycker ju att jag gör mitt bästa här i livet. Är tacksam, visar ödmjukhet, talar inte om för andra hur de ska leva eller hantera saker i livet men tydligen ska jag lära mig något mer... Ja ja det är väll bara att göra som jag brukar : rycka upp mig o gå vidare men jag måste få sörja först. Sörja att Anita inte fick sina fina valpar, sörja för att jag tycker synd om Anita. Men det räcker så, vill inte sörja för något mer. Allt kommer gå bra o Anita kommer komma hem. Jag är på min rätta plats i livet o jag är tacksam för att jag är uppfödare. Vet faktist inte något som är roligare i livet än just att planera nästa kull, vara med när valparna kommer till livet o få följa dem under deras 8 första veckor... Så vart det inte denna gång. Jag beklagar till er som hoppades på att det skulle bli en valp till er! Ledsen! Men innan ni går vidare o tänker på när ni ev kan få er valp kan ni väll hjälpa mig att skicka goda energier till Anita! Så allt går bra med henne nu... De kommer att ringa mig när hon är snittad.

Trimning- Vårfin

Har börjat att trimma ner hundarna. Petra är helt klar, hon blev bedårande Snygg! Idag var det Villes, SE UCH Krumme Furche Xcellent tur, även han blev Snygg.

Ni vet när man går i affärer o tittar o tänker, den här borsten ser bra ut den köper jag men i själva verket så behöver man inte så mycket. Har en hel del borstar men klarar mig bra på detta, mer behövs inte.

Givetvis ska katterna vara med. Här är det Anastasia som hoppar upp.

Inga valpar i sikte

Anita är på dygn 63 idag, hon har alltså gått sina dar o hon visar inga större tecken på att vilja valpa.... Håll nu tummarna att värkarbetet kommer igång!!

Grundläggande Nutrition

I måndags var jag på en heldags föreläsning med kostspecialist Bo Edoff. Det var fortbildningsdag för oss med vårdhundar. Det var så BRA!! Han är så kunnig Bo. Han är pensionär sedan några år tillbaka så det är klart att han har samlat på sig erfarenhet genom åren. Fick en pdf fil, lägger den här om någon vill titta.

Någon som vet hur man gör för att lägga ut en pdf fil? Jag har den sparad på skrivbordet men jag får inte hit den....